Hela denna dagen har jag varit väldigt nostalgisk. Jag har gått runt och tänkt på hur mysigt jag egentligen hade det hösten 2009. Det var tiden i mitt liv som jag blev den jag är nu. Tiden jag började tycka om japanskt mode, då jag slutade bry mig om att jag var annorlunda. Jag hade väldigt mycket positiva tankar, trots att jag hade det väldigt jobbigt med det mesta i livet. 
    Vissa dagar önskar jag bara att jag kunde åka tillbaka i tiden och uppleva ännu en mysig höstdag år 2009. Trots alla jobbiga känslor som nästan gnagde sönder mig då. Hitta tillbaka till det som gav mig all inspiration. 

Detta var tiden när jag var helt besatt av Michael Jackson, - som verkligen är en stor källa till all min inspiration och ork att fortsätta kämpa - när jag för första gången smakade sushi. Även när jag började inse att musik och kläder var några av mina största intressen. 
    Men ändå är ett av de starkaste minnerna första gången jag träffade Louise och Cornelia. Sen självklart när jag fick min efterlängtade iPhone.